I Sverige lever många etiopier i en bubbla.

Brox Worku om rotlöshet.

Det är fredag kväll på Bar Stockholm vid Bole Road, det närmaste en bargata som den etiopiska huvudstaden kommer. Mellan de festande kryssar värdinnor med tajta t-shirts i de svenska färgerna. Mitt i stimmet av gäster står ägaren Amare Reda med ett glas i handen. Han tvingas ropa för att överrösta musiken som pumpas i högtalarna:

– Så här har det varit sedan starten – fullt varje kväll!

I Sverige hade han läst till systemingenjör på KTH och sedan följde jobb på Ericsson och på Nacka sjukhus. På helgerna hängde han på klubbarna kring Stureplan och närde en dröm om att öppna en bar där.

Artikeln fortsätter...

Men det blev i Addis som Amare Reda, 42 år, blev barägare för drygt ett år sedan.

– Det fanns inga klubbar här av den typen som jag gillar, bara de stora som typ på Sheraton. Jag ville ha ett ställe som East i Stockholm, alltså en bar med dansgolv.

– Jag hade allt i Stockholm: ett toppjobb, bra lön, lägenhet på Söder. Men jag och min fru tog våra två barn och flyttade för att testa möjligheterna här i Etiopien, säger han.

Det har kallats för en omvänd brain drain, när utbildade och resursstarka individer med rötter i tredje världen flyttar tillbaka till sina ursprungsländer i perioder eller för gott. Under inbördeskrigen och den kommunistiska diktaturen på 1980-talet flyttade tusentals etiopier till Sverige men nu arbetar den etiopiska staten för högtryck med att försöka locka ”hem” utvandrarna och deras barn.

Ambassader och konsulat, som det i Stockholm, torgför erbjudanden för att få diasporan att investera i landet. Det handlar om skattelättnader och andra subventioner.

Inredningen på Bar Stockholm är importerad bit för bit.

– Skattefritt. På många sätt är Etiopien numera möjligheternas land för oss som bott i andra länder, säger Amare Reda.

21

tusen personer i Sverige, drygt (21219), har rötter i Etiopien.

När han först flyttade hit med familjen satte han barnen i Svenska skolan i Addis Abeba, en institution som startades av missionärer 1946. På 1970-talet gick här omkring 100 elever – många av dem barn till biståndsarbetare – men sedan dess har underlaget krympt. Nu går här 15 barn.

I dag är eleverna nästan uteslutande barn med åtminstone en förälder med etiopisk bakgrund. Svenska skolan har alltmer blivit en svensk-etiopisk skola där barnen har engelska eller svenska som modersmål.

Till Bar Stockholm – där stiliserade Tre Kronor och andra svenska symboler är genomgående utsmyckning – kommer inte bara utlänningar och Addis Abebas unga och rika.

För den växande klicken unga svensk-etiopier har det blivit något av ett stamställe, säger Amare Reda:

– Vi serverar till och med svensk mat som skomakarlåda.

”På sätt och vis är jag hemma både här och där nu, även om jag kommer att flytta tillbaka till Sverige, säger Bayo Mengistu-Mattson som nu är rektor på Svenska skolan i Addis Abeba.

Efter resan till Sudan förändrades livet för alltid

Bayo Mengistu-Mattson kom till Sverige som adoptivbarn och återvände till Etiopien som turist. I dag är ”hemma” både här och där.

När han föddes vara hans far redan död och hans mamma hade bara några år kvar att leva. När också hon dog uppfostrades Bayo Mengistu-Mattson av sina syskon. Livet i den lilla byn i nordöstra Etiopien var hårt och lille Bayo drabbades av tbc.

Resan till Sudan, för sjukvård som inte fanns i byn därhemma, förändrade hans liv för alltid.

På kliniken mötte han den svenske man som skulle bli hans adoptivfar och som han följde med till hans hemby utanför Piteå.

I Sverige glömde Bayo Mengistu-Mattson det etiopiska språk han talat. Först efter på gymnasiet återvände han till Etiopien, som turist. Av en slump mötte han och hans styvpappa en man som kände släkten och han berättade att han hade bröder i livet.

– Det var en otrolig känsla. De kände igen mig på ett ärr som de mindes.

Tillbaka i Sverige läste han till lärare och höll kontakten med sina nyfunna släktingar. För tre år sedan såg han en annons. Svenska skolan i Addis sökte en rektor. Han sökte och fick jobbet.

I Etiopien hade han, i dag 36 år gammal, tänkt stanna två år. Men väl på plats hände någonting: Språket han trodde sig glömt föll bit för bit på plats.

– På sätt och vis är jag hemma både här och där nu även om jag kommer att flytta tillbaka till Sverige.

Brox Worku väste upp i Rinkeby i Stockholm. I dag arbetar han med event- och byggverksamhet i Etiopien.

Millenniefirandet fick det att vända

I Sverige var han flygmekaniker och eventfixare. Nu satsar Brox Worku på att locka internationella artister till landet där han föddes. När han var liten flyttade hans föräldrar till Sverige från Etiopien, som fram till 1991 styrdes av diktatorn Hailemariam Mengistu.

– Det var terror, kommunism för hela slanten här då, minns den i dag 30-årige Brox Worku.

Han växte upp i Rinkeby. Efter gymnasiet gjorde han värnplikten som flygtekniker. Läste sedan flygmekanik i Linköping och jobbade på Saab.

Vändpunkten kom 2007 när han fick sköta Etiopiens millenniefirande – landets tidräkning går enligt den etiopisk-ortodoxa kalendern. I Stockholm hade han börjat arbeta med musikfestivalen Hoodsfred och i Addis råddade han nyårsfest på stadens största torg Meskel Square.

Då fick han kritik av svensk-etiopier, som ansåg att han inte borde ta tjänst hos en regering som anklagats för valfusk. Brox Worku själv kallar det ”ett exilproblem”:

– I Sverige lever många etiopier i en bubbla. De har inte riktigt koll på Sverige men de är inte heller längre hemma i Etiopien.

Nu arbetar han parallellt med event och driver ett byggföretag. Nästa steg är att börja arrangera konserter med internationella artister, hittills en nisch som saudisk-etiopiske affärsmannen, Preem-ägaren Mohammed Al-Amoudi på sitt Sheraton i Addis Abeba varit ensam om